Livrädd med skam.
och det här är verkligen fel plats. Ja, jag släpper taget nu, vill inte klibba fast. Jag släpper taget nu, för det här är verkligen fel plats.
Och så blev Du mitt sår, och Jag blöder ihjäl.
När ljusen släcks ska jag vara med. Genom hålet i mitt hjärta kommer räddningen tillsut.
Om jag bara hade mod att radera allt, med ett ända knapptryck. Om jag hade mod att slippa se allt i vitögat igen. Om jag hade viljan att låtsats som att det aldrig hänt, fast samtidigt vill jag aldrig glömma.
Well you have only let me down. You have only, let me down.
Minns att du grät. Men du har redan glömt allt det där, och jag fastnade här.
Hur kan du vara så säker på ditt svar? Hur kan du vara så iskall, ren och klar?
Och du lärde mig att fullständigt försvinna. In i dina tankar i ditt huvud står jag fri. I döda vinkeln ser jag allt du gör.
Och gång på gång mot asfalten. Varför skrapa kinden mot väggarna. Klämma fingrar i dörrarna. När benen alltid bär tillbaka hit. För att presentera ett svin.
Och alla känslor slog och sprängde. Hela vardagen full med hål. I en tid då inget hände. I en stad som alltid sov.
Det verkar så enkelt vännen. Ändå är det så obegripligt svårt. Ja, det verkar så enkelt vännen. Men ingenting i denna världen var väl någonsin lätt att förstå.
Som en ljudlös svartvit hallucination.
Klibbar fast som skam.
Än finns det tusentals tårar kvar.
Har du kartan kvar? Eller en aning om vart vi är påväg?
Jag lipar sönder här, jag vet. Men det känns bra, efteråt, att få ut någontig. Sina känslor.
.
Åh, det är så svårt att höra vad du säger. Vad är det egentligen du vill säga? Jag kan inte förstår dig. Jag vill inte tro dig.
Du har ljugit för mig. Jag tror nästan jag kan säga att jag hatar dig för det. Jag trodde annat om dig. Hatar att man har så fel. Hatar att känna mig så förråd.
I can tell. By the way you sound. You won’t be long. You won’t be around.
I trängseln utanför, sen december ingen snö.
Allt, det är för sent. Försent för vin, för sent för kärlek vit som snö. Inatt finns ingen väg tillbaks.
Vi ljuger som små barn.
Vad du än gör, tänk dig alltid för. Tänk dig för, tänk på vad du gör. Allt har ett pris, tänk dig alltid för. Tänk dig för, tänk dig alltid för.
Och dom små små orden är svåra ord. Och dom hårda orden är enkla ord. Och jag fick chansen du gav mig chansen. Men nu är det för sent. Nu är det för sent.
Skenet bedrar. Du är en svikare. Jag vill inte tro det. Hur kan du klara av att låtsats som ingenting? Varför är jag ingenting? Hur står man ut?
Jag är trött.
Nyårsklänningen som syddes till att bäras en annan dag.
Vad gör jag för fel? Varför kan jag inte sova?
Du är gråtmild du ser rött.
